lördag 31 mars 2012

De sätter sina spår..

Att va hem 6 dar av 7 från morron ti kväll nästan varje vecka får mej snart att trilla av plankan. Att va ensamstående mamma är nått jag absolut inte skulle klara av. När den 7'de dagen kommer o ja får ha sovmorron hur läng ja vill o får göra precis bara vad Jag vill är nått som uppskattas till max, fattar mer än väl varför den 7'de dan kallas för vilodagen.

Längtar maximalt till den tiden då Leo sover hela nätter och tills han börjar krypa o gå o äta riktig mat. Tills han inte är beroende av en famn halva tiden av dygnet. Med detta menar jag då inte att jag inte uppskattar denna tid. Nej visst njuter jag till max av varje ögonblick med min prins.

De ja menar är att jag väntar SJUKLIGT mycket tills vi får flytta in, tills Leo får va me sin pappa andra halvan av dagen. Så att mamma möjligen skulle kunna få bara en gnutta mer av den efterlängtade egentiden..

/trött mamma

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Med överseende att du anger ditt namn eller din webbadress när du kommenterar. Tack! ♥